Ständig långfredag

Det känns som att det är ständig långfredag här hemma. På måndag görs ultraljud, då får jag veta om parningen tagit sig! Jag är så nervös, min magkänsla säger att det inte blivit något men det finns ändå lite hopp där bakom. Vad som händer om det inte blir något vet jag inte, jag har inte tänkt i dom banorna. Men tom, det kommer jag att bli! Blir en nästan 7 månaders väntan som går i stöpet...
 
 
Annars har vi firat jul. Blev väldigt lugnt i år, kanske lite väl lugnt. Vi åkte till Brickebacken och gick ett 5 km spår med Svante, eller så var det nog mer att han gick ut och gick med mig och att mamma och pappa hakade på. Han var så lycklig att han inte hade tid att lyssna alls, jag ville inte bråka på självaste julafton så lät han hållas. Värre var det dagen innan när vi letade gran, herrejösses. Han trodde vi alla skulle ut och "jaga" gran så jag får som en vante efter, så galet peppad hund! Haha! Normalt så låter vi hundarna alltid få springa lösa när vi hämtar gran, men klockan var över tre eftersom jag hade jobbat. Så han fick glatt nöja sig med att släpa runt på mig istället.
 
 
På kvällen klädde jag granen och mamma och pappa städade och gjorde i ordning sin mat. Jag gjorde i ordning min vegetariska mat och så åt vi. Pappa var iväg och tomtade och så kollade vi lite på Ensam hemma, Mitt Sanna jag och Uppesittarkväll. Måste passa på att visa de urgulliga dekorationerna mamma har! Första är Benjamin som min bror haft sen han var liten, jag har Snövit och när mamma var i England för en månad sedan så hittade hon Toker! Jag älskar allihop! Tyvärr kassa bilder då det inte var tänkt att publicera dom här från första början, men ni ser ju!
 
 
Igår satt jag framför TVn exakt hela dagen, spelade TV-spel och åt knappt heller. Ett utmärkt sätt att få tiden att gå fort. En dag mindre att sukta efter måndag på! Nu idag ska vi iväg till morbror på mat och sent i natt så kommer bror, hans fru och min brorson! Jag tänker avsluta detta inlägg med årliga julkortet! Det blev väldigt spontant i år, men tyckte den hade sin charm! Låt mig presentera Svante Rudolfsson!